Midsommar

Efter en rejäl sovmorgon började vi midsommarafton med varsin jordgubbssmoothie därefter begav vi oss till Stop n Shop för att hitta lite passande midsommarmat. I vår midsommaryra blev det inte bara mat utan också shotglas fastsatta på halsband (mycket behändigt), varsin cyklop och snorkel och självklart blommor till våra kransar. 

Dagens aktiviteter fortsatte med den klassiska kransbindningen. Vilket visade sig vara lite problematiskt då våra blommor hade stjälkar som inte var så medgörliga. Vi lyckades dock få ihop varsin fin lilavit krans med enstaka stjälkbrott vilket resulterade i att de var mer kantiga än runda . Därefter tog vi oss ner till ponden med all vår mat i små burkar och dukade vi upp en anständig midsommar picknick. Vi hade allt från färskpotatis och rökt lax till jordgubbar och vaniljglass. Vi hade även lyckats hitta Wasaknäcke! Till de mer främmande inslagen hörde Oreos, M&M's och sura melongodisar som är vår nya favorit.

Som tur var var vi helt ensamma på stranden och vi kunde avnjuta vår picnick med kransar på huvudet! Efter den mättande måltiden var vi tvugna att lägga oss ner och sova lite...tills vi blev påkomna av några surfarkillar med mer skägg än vad vi har hår. Då var vi tvugna att åka hem.

Väl hemma tog vi itu med nästa "must have" i ett midsommarfirande. Spriten. Vi blandade alltså lite drinkar och knöt vänskapsband. Mer livat än så blev det inte och vi somnade nöjda med vad vi åstadkommit i midsommarväg. Det enda vi saknade var en midsommarstång...

     

Parterapi

På tåget till Washington hände något stort! Vi har kommit på lösningen på alla världens äktenskaps- och relationsproblem.
Uppfinningen kallas "Plug-n-listen" och är mycket behändig. Ena änden pluggas helt enkelt in i kvinnans öra, och mannen kan sen lyssna på hennes irrationella tankar, funderingar och åsikter - utan att de förvrängs då hon själv försöker beskriva dem med ord. Jenny och Martin demonstrerar nedan;


Som ni ser kan kvinnan tänka i lugn och ro, medan mannen förnöjt kan lyssna och ta till sig... Varan finns i lager, beställ ditt ex NU!!

Washington D.C

Martin kom till New York på lördagen (wiii!!) och på tisdagen åkte vi vidare till huvudstaden i vårt tillfälliga hemland. Vi hade bokat rum på The Allen Lee hotel som var jättebilligt och såg ut därefter. Det täckte dock helt och hållet vårt behov som sovplats. 

Kvällen för vår ankomst såg vil till att leta upp en välkänd resturang i form av Hard Rock Café. En serivtör som lät mer europeisk än amerikansk såg nöjd ut ut när jag frågade varifrån han kom och deklarerade stolt att han var skotsk. Han såg inte lika nöjd och stolt ut när jag glatt konstaterade att jag hade haft rätt och att han lät som Shrek. Jag var tvungen att förtydliga att han inte såg ut som Shrek utan bara lät som honom när jag såg hans förvirrade ansiktsuttryck.

Våra fem dagar i DC fördrev vi med att gå och titta på Vita Huset, Washington Monument, Capitol Building, Arlington Cemetary och Pentagon. Vi försökte också hitta något som liknade shoppinggator och nattklubbar men när det inte verkade finnas gav vi upp och gick på bio i stället. Vi såg; Iron Man, The Zohan, Kung Fu Panda och The Happening. Vi beställde också pizza till hotellet som vi åt framför TV:n på Sandras rum två gånger under vårt besök.

Washington var på det hela taget en fin stad med breda gator, stora hus, förvånansvärt lite folk och ungefär lika få kvällsaktiviteter (därav det flitiga biobesökandet och pizzaätandet). 
     
        

Sista bilden är på Washingtons ganska balla tunnelbana. Alla stationer såg ut så, och på vissa sprang dessutom poliser runt med dragna vapen. Mer om det någon annan gång.



  

Corio

Fredagen i Annas New York vecka skulle vi ut! Vi hade bestämt träff med Vale och Jo hemma hos dem för att sedan ta oss vidare till The Grand.

Hemma hos våra chilenska vänner fick Anna smaka den numera ökända drinken Piscola som (inte så överraskande)inte föll henne direkt i smaken. Istället drack vi Smirnoff Ice som vi hade införskaffat på delin nedanför, utan att visa leg! Lite senare slöt även Fernandine och Pollo upp (tidigare omnämnda som Ferdinan och Gringo). Jag demonstrerade mina spanskakunskaper som består av "beso con lengua" som betyder kyss och diverse mer dirty fraser (tror jag). Efter detta fick jag noggrannt förklara att beso con legua var till för Martin och inte för någon annan. 

Efter lite smskontakt med Mikaela ändrades planerna och vi åkte till Corio. Ett litet ställe på West Broadway och Grand St som från gatan mest ser ut som en liten bar men är en nattklubb på övervåningen. Mycket mysigt ställe med roligt folk och bra musik. Och så fick vi äntligen ihop en utekväll med Mickan också!

Kvällen fick en underbar avslutning då vi hoppade in i en taxi och Sandra sluddrade fram vår hemadress. Anna som såg uttrycket i chaffisens ansikte sa snabbt;  "Eeeh Jenny, tar du det här eller?" 



     




  


What about this bump?

På onsdagen gav vi oss iväg med våra rosa väskor packade för en fotodag med Ana. Vi mötte Ana, Vale, Jo och Anas man Bong på 34th St för att sedan åka upp till Harlem (en rejäl omväg för oss), till fotograf John Pringles hem. Väl där började förberedelserna, jag lockade Vales hår, Ana sminkade Jo och Anna plattade Sandras hår. Aktiviteten avbröts dock tvärt när John Pringle närmade sig Anna, la en hand på hennes mage och sa "What about this bump?" Anna tittade frågande på mig medan John fortsatte "Are you carrying?" När det gick upp för oss alla att han faktiskt trodde att Anna var gravid utbröt ett gapflabb. 

Resten av dagen flöt på utan ytterligare pinsamma frågor. Vi blev sminkade och fotade, Bong köpte pizza till alla 
och ingen kunde gå på toa för att John hade kamerasladdar i badrummet. På det hela taget var det en mycket lyckad dag! 
     


Men det blev bättre, när vi var klara med fotandet föreslog Ana en tur till Woodbury Outlet i deras för dagen hyrda minibuss. Vi klämde alltså in oss igen och åkte iväg. Väl där var vi in heaven! Stockholm Quality Outlet släng dig i väggen.

  

Anvation

Samma dag vi blev klara med skolan blev vi invaderade av ANNA. Jennys jämgamla kusin som för tillfället au pairar i San Fransisco. Till skillnad från oss, som från första stund försökt smälta in och INTE se ut som turiser gjorde Anna precis tvärt emot.

Ståendes på Wall Street med en tidning under armen och en latte i höger hand lutade hon sig mot en wallstreet skylt och ville bli fotad.

- Jag försöker se ut som att jag står här och.. Ehm.. Väntar på att.. Hm..
- Finanserna sköter sig själva?



Ännu värre blev det när vi tog med henne till Central Park och hon glatt väcklade upp en karta, lika stor som henne själv, pekade på en plats mitt inne i central park och visade för en cyckel-taxi-förare. Vi ville sjunka genom jorden, men Anna trängde förväntansfullt och entusiastiskt ner sig mellan oss i vagnen och började fota för fulla muggar.

Hennes orädsla för att göra bort sig kom dock väl till pass när vi hamnade på en releasefest med sångaren i The Ramones närvarande. Utan förvarning gick hon fram till honom och krävde att få ta en bild. Herre gud Anna, behave! Stället festen hölls på var btw bland det coolaste vi sett! Där man tyckte att dansgolvet borde varit fanns istället en stor pool. Och när man väl var nere i poolen kunde man simma hela vägen fram till bardisken. We like :)


Sista dagen i skolan

Här kommer det första inlägget i serien "catching up".

Det var med bittljuv känsla i maggropen vi tog oss till skolan måndagen den 2a Juni. Det var nämligen sista dagen i världens bästa sminkskola, med världens bästa kurskamrater.

Förmiddagen gick åt till de fruktade sminkproven där vi blev betygsatta på våra kreationer. Den biten klarades av relativt snabbt och smärtfritt och vi gav oss istället in på delmoment nr 2, äta pizza med vodkasås. Mums!

Lekhumöret blev därefter på topp och vi spelade en mycket "dirrrrty" variant av pictionary på tavlan. Skrattkramp och träningsvärk i magmusklerna! Kulmen nåddes då Josefina skulle rita "könshår" och illustrerade det hela med en buske och en ofentlig toalett med "serpentiner" på. Även tolkningen av klassens favoritbegrepp "uneven balls" (som alla lärt sig säga på spanska, svenska, hindu, tagalu och rumänska) var underbar.

 



Ps. Vi är nu både certifierade Make Up Artister med högsta avgångsbetyg (A)!!!!


Bloggmess

Vi ursäktar den ytterst dåliga frekvensk med vilken vi bloggat de senaste veckorna. Det är dock inte helt vårt fel. De första veckorna berodde det nämligen på att bloggen flyttades från ett system till ett annat och  att vi därmed inte kom in på den då. Efter det var vi i washington och hade därmed även då omöjligt kunnat blogga.

Så vid närmare eftertanke är vi helt oskyldiga. Det är inte vårat fel!!!

Grand

Planerna för lördagskvällen var utgång med Ana Pretty. Vi skulle mötas på Times Sq kl 10 och åkte innåt stan efter sminkmainia vid köksbordet. Det är fantastiskt hur mycket längre tid det tar att sminka sig nu, när man vet allt roligt man kan göra!

På Times blev vi ståendes nästan en timme, då Anas man körde snigeltaxi från Long Island. Vi misströstade dock inte utan passade på att dricka kaffe och spana folk. Sittandes på busshållsplatsen för att vila fötterna blev vi plötsligt fotograferade av ett äldre par i en skåpbil. "Smile girls!!". Något ironiskt att som turist bli turistattraktion.

image82

Sekunden senare vände sig mannen brevid oss om och utbrast "ooh, you girls have identical makeup!". Vi stirrade förvånat på varandra och klargorde att det hade vi verkligen inte. Han visade sig insatt i ämnet då han påpekade att Jenny hade lösögonfransar och undrade om det kanske var "individuals". Han gav oss dessutom en indirekt komplimang då han frågade var vi gått för att få makeupen lagd. Woho!. Om han var gay? JA!

Ana anlände vid 11 tiden och var GORGEOUS! Vi tog en taxi till nattklubben Grand. Där öppnade vi konversationen med vakten genom att påpeka att vi var svenskar. Det resulterade i att vi slapp både ID-koll och inträde.

Väl inne på klubben dansade vi som dom galningar vi är innerst inne och njöt av billiga drinkar, rolig musik och New Yorks hittils bästa toalett. Där bjöds det nämligen på godis och parfym.

Lite senare dök även Vali, Josefina och deras två Chilenska salsakompisar typ Ferdinan och Gringo upp, vilket var underbart! Det fotades en massa, mestadels på fötter och vi gick hem mycket, mycket glada och med nya kontakter knutna.
     

RSS 2.0